Den 12 februari 1751 var det fettisdag. Fettisdagen var en dag som kung Adolf Fredrik av Sverige alltid längtade efter.
Kung Adolf Fredrik valdes till kung av Sverige 1751 och hans gemål, Lovisa Ulrika, blev drottning. De fick fyra barn som uppnådde vuxen ålder och tre av dem föddes innan Adolf Fredrik blev kung. Den äldste sonen, som föddes 1746, döptes till Gustav. Det var han som sedermera efterträdde sin far på tronen och blev kung Gustav III. Näste son, som föddes två år senare, blev också kung, Karl XIII. Det sägs att Adolf Fredrik var en sympatisk regent och en mycket ödmjuk och öm make och far. Men det sägs också att Adolf Fredrik inte var en särskilt kraftfull kung. Det var speciellt tre saker som han blev känd för. Det första var en stämpel med en avgjutning av hans namnteckning, som flitigt användes av riksdagen för att signera olika beslut i kungens namn. Riksdagen styrde och ställde ganska självsvåldigt nämligen och Adolf Fredrik fick finna sig i detta. Det andra var hans faiblesse för att svarva snusdosor som han gav bort till vänner och släktingar. Två svarvstolar finns kvar än idag, en på Livrustkammaren och en på Kina slott i Drottningholm. Drottning Lovisa Ulrika var också ivrig svarvare av snusdosor. Det tredje var hans stora passion för mat i allmänhet och semlor eller hetvägg, som det också kallades, i synnerhet.
Just den här kvällen för precis 250 år sedan satte sig kungen till bords och lät sig väl smaka. Han inledde middagen med böckling, rysk kaviar och hummer och detta sköljdes ner med champagne. Efter en kort paus fortsatte måltiden med surkål, kokt kött och rovor, vilket också sköljdes ner med champagne. Därefter kom kvällens höjdpunkt: semlan. Adolf Fredriks ögon lyste. Som han hade väntat på denna läckerhet, en vetebulle som serverades med varm mjölk och kanel. Det finns inte styrkt att man på den tiden hade mandelmassa eller vispad grädde till. Däremot finns det anteckningar om att kungen åt betydligt fler än en semla. Och champagnen fortsatte att flöda.
Efter denna festmåltid kände sig kungen både upprymd och glad och gick omkring i salongen och konverserade sina gäster. När han slog sig ner vid spelbordet fick han plötsligt kramp över bröstet och började kippa efter andan. Drottningen lade en varm sjal över hans bröst, men det hjälpte föga. Innan man hade hunnit bära kungen till hans sovgemak hade han slutat andas. Sannolikt dog Adolf Fredrik av ett slaganfall som kan ha orsakats av ett magsår som var illa skött och som han lidit av ganska länge.
Kronprins Gustav befann sig på Operan i Paris när han nåddes av dödsbudet. När han lämnade Operahuset var han kung.
Adolf Fredrik var kung i Sverige i 20 år och han ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Poeten och greven Johan Gabriel Oxenstierna skrev i sin dagbok några dagar efter dödsbudet att konungen fallit offer för en semla och därför borde rätteligen semlan drivas i landsflykt ur Sverige, eftersom den begått ett kungamord.
Personligen är jag mycket glad över att detta aldrig verkställdes för 250 år sedan. Inom familjen inmundigar vi semlor mer än en gång under januari och februari, men vi sköljer aldrig ner dem med champagne. De semlor vi äter har både mandelmassa och vispad grädde. Ibland är de hembakade och ibland köper vi dem, gärna på Broqvists konditori i Växjö. Fettisdag infaller alltid 47 dagar innan påsk, vilket innebär att den varierar varje år. Som tidigast kan den infalla den 3 februari och som senast 9 mars.
På Teleborgs slott, Växjös eget sagoslott vid sjön Trummen, hänger det en målning av kung Adolf Fredrik. Gissa var? Just det, i Riddarmatsalen. Varför just där? Ja det får ni själva fundera på.
Tack för att ni läste min blogg.
