P\u00e5 den h\u00e4r tiden behandlade man bara sina egna s\u00e5rade. Florence Nightingale<\/strong> \u00e5kte dit med sk\u00f6terskor f\u00f6r att hj\u00e4lpa de brittiska soldaterna. Den ryske l\u00e4karen Pirogov<\/strong>, f\u00f6reslog att frivilliga utbildade ryska kvinnor skulle unds\u00e4tta de ryska skadade soldaterna. Det s\u00e4gs att det var Pirogov som inspirerade Henry Dunant,<\/strong> R\u00f6da Korsets grundare, att anv\u00e4nda sig av frivilliga n\u00e5gra \u00e5r senare vid slaget vid Solferino.<\/p>\n\n\n\n \u201dNu \u00e4r den kalla och bistra vintern 1855 p\u00e5 v\u00e4g att \u00e4ntligen ta slut. Britterna som k\u00e4mpat i snart tv\u00e5 \u00e5r i o\u00e4ndliga strider i Krimkriget f\u00e5r \u00e4ntligen en livsgnista, ett tecken om n\u00e5got annat \u00e4n krig och el\u00e4nde. Krigskorrespondenten William Russell rapporterar i The Times om alla de sn\u00f6droppar som tr\u00e4nger sig upp ur den frusna jorden genom sn\u00f6n, mellan h\u00e5len efter skott och granater. Soldaterna kallar den \u201dHoppets stj\u00e4rna\u201d och \u201dTr\u00f6stens blomma\u201d.<\/p>\n\n\n\n B\u00e5de officerare och soldater pressar blommor, plockar buketter och l\u00f6kar och postar till familj och v\u00e4nner som planterar dem d\u00e4rhemma. Den s\u00e5 kallade Krimsn\u00f6droppen<\/em> kom p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6r l\u00e5ng tid fram\u00f6ver att blomstra i v\u00e5rvinterrabatter utanf\u00f6r s\u00e5v\u00e4l slott som koja och blev vida popul\u00e4r i England.\u201d<\/p>\n\n\n\n Idag flyr m\u00e5nga f\u00f6r sina liv fr\u00e5n Ukraina och det gjorde man ocks\u00e5 f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan.<\/em><\/p>\n\n\n\n BETTY MED GLUGGEN<\/strong><\/p>\n\n\n\n Hon kallades i skolan f\u00f6r Betty med gluggen<\/em>. Alltsedan den dagen hennes mj\u00f6lkt\u00e4nder ersattes av de permanenta t\u00e4nderna blev det en lucka mellan de tv\u00e5 framt\u00e4nderna. Man skulle kanske kunna kalla det f\u00f6r en charmig lucka som man kunde spotta genom och ocks\u00e5 f\u00e5 fram ett speciellt visselljud genom. Men ingen annan i klassen hade en s\u00e5dan lucka och det var inte roligt att varje dag bli p\u00e5mind om den av sina klasskamrater. D\u00e4rf\u00f6r skulle hon inte sakna skolan n\u00e4r det blev tal om att l\u00e4mna den. Nej det skulle bli sk\u00f6nt att slippa den helt enkelt.<\/p>\n\n\n\n 1902 var Betty elva \u00e5r n\u00e4r det blev tal om att l\u00e4mna Kolomea. D\u00e5 hade hon redan slutat leka med dockor. N\u00e4r hennes mor sa \u00e5t henne att sortera bort allt som inte skulle kunna rymmas i den lilla v\u00e4skan som Betty skulle b\u00e4ra sj\u00e4lv, gav hon bort dockan till en liten sl\u00e4kting.<\/p>\n\n\n\n Det unga paret Sindel och Jetta Hagler bodde i staden Kolomea, d\u00e4r Sindel arbetade som k\u00f6pman. B\u00e5da var av judisk h\u00e4rkomst. De fick fyra barn, sonen Simon och d\u00f6ttrarna Betty, Hania och Ester. Vid den h\u00e4r tiden l\u00e5g Kolomea i ett omr\u00e5de som hette Galizien som i sin tur var ett litet ”konungarike\u201d i det stora centraleuropeiska kejsard\u00f6met \u00d6sterrike-Ungern, d\u00e4r Frans Josef var kejsare. Galizien gr\u00e4nsade i norr till Polen, i \u00f6ster till Ryssland, i s\u00f6der till Ungern samt i v\u00e4ster till \u00d6sterrike. H\u00e4r i detta enorma \u00d6sterrike-Ungern levde judarna tillsammans med bland annat tyskar, ungrare, tjecker, polacker, slovaker och andra folk. Det var de f\u00f6rdomar som dessa olika folk hade om judarna, som gjorde att antisemitismen v\u00e4xte fram i Centraleuropa. En v\u00e5g av f\u00f6rdomar sk\u00f6ljde \u00f6ver hela Galizien, med pogromer som f\u00f6ljd, vilket medf\u00f6rde stor fattigdom f\u00f6r den judiska befolkningen. Mellan 1890-1910 l\u00e4mnade 3 miljoner m\u00e4nniskor Galizien f\u00f6r att ta sig till USA, varav en tiondel var judar.<\/p>\n\n\n\n Familjen Hagler besl\u00f6t sig ocks\u00e5 f\u00f6r att l\u00e4mna allt och fly, tillvaron f\u00f6r en judisk barnfamilj var mycket os\u00e4ker och som s\u00e5 m\u00e5nga andra familjer dr\u00f6mde de om en ny tillvaro i USA. Amerikab\u00e5tarna hade fasta avg\u00e5ngar fr\u00e5n K\u00f6penhamn till New York och rederierna erbj\u00f6d ocks\u00e5 biljetter p\u00e5 avbetalning. Men n\u00e4r de slutligen kom till K\u00f6penhamn valde de att bli kvar d\u00e4r. D\u00e4r bodde redan andra judiska familjer som blev en f\u00f6rsta trygghet i det nya landet. Sindel fick jobb och Betty och hennes syskon b\u00f6rjade skolan. Andra sl\u00e4ktingar som kom efter bosatte sig ocks\u00e5 i K\u00f6penhamn. De sl\u00e4ktingar som valde att stanna kvar i Kolomea med omnejd blev alla utrotade under andra v\u00e4rldskriget. Idag ligger Kolomea i v\u00e4stra Ukraina, inte l\u00e5ngt fr\u00e5n staden Lviv som p\u00e5 den tiden hette Lemberg.<\/p>\n\n\n\n Men Betty v\u00e4xte upp till en ung levnadsglad kvinna, hennes h\u00e5r var svart med ett fantastiskt sj\u00e4lvfall. Hon hade ganska m\u00f6rk r\u00f6st och gluggen i framt\u00e4nderna f\u00f6rs\u00e4mrade inte hennes utseende. Betty hade lika snabbt f\u00f6r att brista ut i ett smittande skratt som att bli urf\u00f6rbannad, men hon var aldrig l\u00e5ngsint. Hon blev mycket duktig p\u00e5 att brodera och att sticka, p\u00e5 bakning och att laga mat. Hon lagade bland annat krebinetter<\/em>, som var en blandning av k\u00f6ttbulle och pannbiff. Som vuxen b\u00f6rjade hon r\u00f6ka en smal cigarill som hette Havanna 2. Den slocknade av sig sj\u00e4lv och inte s\u00e4llan hade hon en slocknad Havanna 2 i munnen, med lite aska l\u00e4ngst ut. Ibland h\u00e4nde det att askan f\u00f6ll ner i s\u00e5sen och gav en liten, men pikant smak till anr\u00e4ttningen. N\u00e4r Betty var 18 \u00e5r f\u00f6r\u00e4lskade hon sig i Frederik, en charmig dansk yngling, och de gifte sig \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. De beg\u00e5vades med en dotter som fick namnet Birthe. Frederik fick anst\u00e4llning som f\u00f6rs\u00e4ljningschef p\u00e5 ett stort skof\u00f6retag i \u00d6rebro. \u00c4nnu en g\u00e5ng l\u00e4mnade Betty ett land f\u00f6r att skapa en ny tillvaro i ett annat. Frederik och Betty bodde livet ut i \u00d6rebro och skaffade en liten sommarstuga utanf\u00f6r stan, som l\u00e5g med en fantastisk utsikt \u00f6ver sj\u00f6n Hj\u00e4lmaren. D\u00e4r tillbragte jag m\u00e5nga av mina sommarlov, f\u00f6r Betty var min mormor.<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/admetam.se\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/244562965_1763449690508803_4014499892423340972_n.jpg\")
<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"