{"id":753,"date":"2021-01-12T00:04:37","date_gmt":"2021-01-11T23:04:37","guid":{"rendered":"http:\/\/admetam.se\/?p=753"},"modified":"2021-01-12T00:04:37","modified_gmt":"2021-01-11T23:04:37","slug":"livets-gang-nagon-gar-nagon-kommer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/admetam.se\/?p=753","title":{"rendered":"LIVETS G\u00c5NG – N\u00c5GON G\u00c5R, N\u00c5GON KOMMER."},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 Trettondagsafton, en timme f\u00f6re midnatt, gick en officer och gentleman ur tiden. Min styvfar Leif, n\u00e4stan 94 \u00e5r gammal, som funnits i mitt liv sedan jag var sju \u00e5r, somnade in. Far var officer i flygvapnet och sedermera kapten i reserven. N\u00e4r han gifte sig med min mor k\u00f6pte han en stor g\u00e5rd utanf\u00f6r V\u00e4xj\u00f6 d\u00e4r jag och mina 3 syskon v\u00e4xte upp. Det var en bra och trygg uppv\u00e4xt med mycket k\u00e4rlek. Far var noga med rutinerna, middag \u00e5t vi alltid kl. 17:30 i matsalen. Det betydde att vi 4 barn stod vid v\u00e5ra stolar v\u00e4lkammade med tv\u00e4ttade h\u00e4nder och skrubbade naglar och det var inte tal om att komma f\u00f6r sent. Far var d\u00e5 omkl\u00e4dd efter arbetet p\u00e5 g\u00e5rden och hade alltid skjorta, slips och kavaj. Middagen var alltid trer\u00e4tters och det betydde att ibland tyckte vi barn att den tog en o\u00e4ndlig tid. Men det var en stund av gemenskap och ofta med m\u00e5nga skratt. N\u00e4r det serverades str\u00f6mming skulle det vara krusb\u00e4rssylt till, f\u00f6r s\u00e5 hade alltid Far \u00e4tit str\u00f6mming. Vid jul \u00e5t vi mandelmusslor med gr\u00e4dde och sylt. Dessa ben\u00e4mndes \u201dskr\u00e4llen\u201d. Det berodde p\u00e5 att n\u00e4r Far var ung tappade n\u00e5gon en mandelmussla p\u00e5 golvet och denne n\u00e5gon utbrast \u201dskr\u00e4llet gick itu!\u201d. Jag m\u00e5ste fortfarande t\u00e4nka efter n\u00e4r jag k\u00f6per mandelmusslor att jag inte automatiskt s\u00e4ger \u201dskr\u00e4llen.\u201d N\u00e4r jag var ganska liten f\u00f6rklarade Far att \u201ddimma \u00e4r molnen som har trillat ner fr\u00e5n himlen\u201d. Inget som jag ifr\u00e5gasatte. N\u00e4r jag precis hade b\u00f6rjat flickskolan inne i V\u00e4xj\u00f6 ber\u00e4ttade han att \u201dknickedicken\u201d \u00e4r v\u00e4rldens minsta f\u00e5gel som flyger bakl\u00e4nges i \u00f6knen f\u00f6r att inte f\u00e5 sand i \u00f6gonen. Inget som jag heller ifr\u00e5gasatte. N\u00e4r jag med emfas f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 b\u00e5de fru Stenow, som var min biologil\u00e4rare, och mina klasskamrater i klass 1:5 att tro p\u00e5 detta, drar jag mig till minnes att denna information mottogs med viss skepsis. Men jag stod p\u00e5 mig och h\u00e4vdade att detta hade Far sagt och han skulle aldrig s\u00e4ga n\u00e5got som inte var r\u00e4tt. Och f\u00f6r att verkligen \u00f6vertyga alla om Fars kunskaper s\u00e5 ber\u00e4ttade jag det d\u00e4r med molnen och dimman ocks\u00e5. Epilog: Det har ber\u00e4ttats mig att vid n\u00e4sta f\u00f6r\u00e4ldram\u00f6te tog fru Stenow far \u00e5t sidan och bad honom att inte vara s\u00e5 \u00f6vertygande i allt han l\u00e4rde ut, eftersom Vibeke aldrig skulle komma p\u00e5 id\u00e9n att ifr\u00e5gas\u00e4tta att det hennes far s\u00e4ger inte \u00e4r sant. Far, i 68 \u00e5r var du min styvfar, vilket \u00e4r en l\u00e5ng tid och vi fick m\u00e5nga gemensamma minnen. Det \u00e4r sorgligt att inse att jag aldrig kommer att f\u00e5 h\u00f6ra ditt bullrande skratt igen. Sov gott och gl\u00f6m inte att h\u00e4lsa Mamma.<\/em><\/p>\n\n\n\n

V\u00e5rt barnbarn Johan \u00e4r precis fyllda 3 \u00e5r och den 27 december, p\u00e5 sin namnsdag, blev han storebror. Lillasyster Ellen f\u00f6ddes i Aarhus och allt gick bra.<\/p>\n\n\n\n

Ellen \u00e4r det vackraste av alla sm\u00e5 flickebarn, med stora, stora \u00f6gon som hon redan nyfiket betraktar v\u00e4rlden med. Till skillnad fr\u00e5n sin mor, bror och kusiner, som alla liknade \u201dOnkel Fester\u201d till frisyren, han som var med i TV-serien Familjen Addams, s\u00e5 har Ellen ljust fjunigt h\u00e5r som redan kan bli en liten tuppkam n\u00e4r man borstar det. Ellen \u00e4r f\u00f6dd en s\u00f6ndagsmorgon och i folktron finns det mycket skrivit om just s\u00f6ndagsbarn.<\/p>\n\n\n\n

\u201dEtt s\u00f6ndagsbarn skola mycket se\u201d <\/em>betyder att s\u00f6ndagsbarnet skulle kunna se de f\u00f6r andra osynliga och \u00f6vernaturliga v\u00e4sen och ha n\u00e4ra kontakt med livets hemliga makter. Barn, f\u00f6dda p\u00e5 solens dag s\u00f6ndag, blir v\u00e4nliga och varmhj\u00e4rtade m\u00e4nniskor som sprider lycka omkring sig. De har framg\u00e5ng, inte bara med m\u00e4nniskor utan ocks\u00e5 i sina f\u00f6retag med b\u00e5de pengar och egendom. Viktigt att l\u00e4gga p\u00e5 minnet \u00e4r att ett s\u00f6ndagsbarn inte ska tv\u00e4ttas p\u00e5 en s\u00f6ndag f\u00f6r d\u00e5 vantrivs det. Det ska heller inte agas p\u00e5 en s\u00f6ndag f\u00f6r d\u00e5 blir det olydigt. K\u00e4ra lilla Ellen, vi, dina morf\u00f6r\u00e4ldrar, hoppas att vi snart ska f\u00e5 se dig p\u00e5 riktigt, h\u00e5lla om dig och lukta p\u00e5 dig, f\u00f6r det finns inget som luktar s\u00e5 gott som en liten baby. Till dess f\u00e5r vi h\u00e5lla tillgodo med de dagliga videosamtalen.<\/p>\n\n\n\n

Trettondagen \u00e4r i katolska l\u00e4nder den dag som barnen f\u00e5r sina julklappar. Det var d\u00e5 som de tre vise m\u00e4nnen \u00f6verl\u00e4mnade sina g\u00e5vor till Jesusbarnet. Det finns olika legender om vad som h\u00e4nde vid den tiden och en stalledr\u00e4ng, har en framtr\u00e4dande roll i en av dessa. Stalldr\u00e4ngen Stefanus, som hos oss kallas Staffan, var i tj\u00e4nst hos kung Herodes. N\u00e4r Staffan skulle vattna Herodes h\u00e4star p\u00e5 julnatten red han utanf\u00f6r staden till en k\u00e4lla. En av h\u00e4starna v\u00e4grade att dricka, skyggade f\u00f6r vattnet och stegrade sig upp mot natthimlen. Staffan s\u00e5g d\u00e5 att i vattnet speglade sig en stj\u00e4rna. Det m\u00e5ste vara Betlehemsstj\u00e4rnan. Staffan hade h\u00f6rt talas om att stj\u00e4rnan var ett tecken p\u00e5 att Judakonungen var f\u00f6dd, han som skulle fr\u00e4lsa v\u00e4rlden. Staffan skyndade sig tillbaka till staden och upp till slottet d\u00e4r han ber\u00e4ttade om sin uppt\u00e4ckt f\u00f6r Herodes. Men Herodes v\u00e4grade tro p\u00e5 Staffan. Han sade att det Staffan p\u00e5stod var lika osannolikt som att den stekta tuppen, som l\u00e5g p\u00e5 ett stort silverfat p\u00e5 bordet framf\u00f6r honom, skulle stiga upp, flaxa med vingarna och gala. Men detta var precis vad som h\u00e4nde. Tuppen steg upp, flaxade med vingarna och gol. Herodes blev alldeles f\u00f6rskr\u00e4ckt och f\u00f6rstod att den nyf\u00f6dde m\u00e5ste vara mycket m\u00e4ktig, som redan kunde g\u00f6ra ett s\u00e5dant under. Herodes besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r omedelbart att alla gossebarn som var mellan 0 och 2 \u00e5r skulle d\u00f6das, vilket blev en av de mest bestialiska grymheter som n\u00e5gonsin har beg\u00e5tts. Som tack f\u00f6r hj\u00e4lpen att vara budb\u00e4rare tillf\u00e5ngatogs Staffan och stenades till d\u00f6ds utanf\u00f6r stadsmuren. Otack \u00e4r v\u00e4rldens l\u00f6n. Hos oss lever dock Staffan kvar. Staffan stalledr\u00e4ng \u00e4r numera stj\u00e4rngosse och ing\u00e5r i Luciat\u00e5get och hans s\u00e5ng sjunger vi varje \u00e5r den 13 december.<\/p>\n\n\n\n

Tack f\u00f6r att ni l\u00e4ste min blogg!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 Trettondagsafton, en timme f\u00f6re midnatt, gick en officer och gentleman ur tiden. Min styvfar Leif, n\u00e4stan 94 \u00e5r gammal, som funnits i mitt liv sedan jag var sju \u00e5r, somnade in. Far var officer i flygvapnet och sedermera kapten i reserven. N\u00e4r han […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-753","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ovrigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=753"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":756,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions\/756"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=753"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=753"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=753"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}