{"id":590,"date":"2020-03-28T14:10:36","date_gmt":"2020-03-28T13:10:36","guid":{"rendered":"http:\/\/admetam.se\/?p=590"},"modified":"2020-03-28T14:10:37","modified_gmt":"2020-03-28T13:10:37","slug":"sa-gor-du-om-det-skiter-sig-pa-riktigt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/admetam.se\/?p=590","title":{"rendered":"S\u00e5 g\u00f6r du om det skiter sig p\u00e5 riktigt."},"content":{"rendered":"\n

Rubriken har jag tagit ur Svenska Dagbladet den 22 mars fr\u00e5n\nen kr\u00f6nika som Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, hade\nskrivit och som handlade om toalettpapper. Dick Harrison skriver att det \u00e4r\nf\u00f6rv\u00e5nande att folk hamstrar toapapper, inte minst med tanke p\u00e5 att Sverige \u00e4r\nett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta skogs- och pappersl\u00e4nder och produktionen av toapapper\nborde \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis kunna tillgodose folks behov. Men hur var det f\u00f6rr\ni tiden, vad anv\u00e4nde man d\u00e5? Romarna anv\u00e4nde tv\u00e4ttsvampar vilka var\nl\u00e4tt\u00e5tkomliga tack vare n\u00e4rheten till Medelhavet. Efter anv\u00e4ndningen sattes\nsvamparna p\u00e5 pinnar och placerades i hinkar med salt eller vin\u00e4gerblandat\nvatten mellan varven. Enligt den franske skribenten och humoristen Rabelais l\u00e4t\nhan vid tillf\u00e4lle j\u00e4tten Gargantua testa olika torkningsvarianter och kom fram\ntill att det b\u00e4sta resultatet f\u00e5r man om man torkar sig med en rej\u00e4lt\nfullfj\u00e4drad g\u00e5s. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rr i tiden, p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader, fick vanligt folk h\u00e5lla\ntill godo med l\u00f6v, gr\u00e4s, sand, mossa eller s\u00e5 kallade \u201dr\u00f6vskrapor\u201d som\ntillverkades av tr\u00e4. Men f\u00f6reg\u00e5ngare till dagens toapapper var tyglappar, vilka\np\u00e5tr\u00e4ffats vid utgr\u00e4vningar av gamla latriner. M\u00e5nga av oss har v\u00e4l erfarenhet\nav utedass d\u00e4r det inte var ovanligt att det l\u00e5g gamla tidningar att anv\u00e4ndas f\u00f6r\ndetta \u00e4ndam\u00e5l. Jag antar att, med tanke p\u00e5 alternativen som beskrivs h\u00e4r ovan,\ns\u00e5 vill ingen chansa idag. Det \u00e4r kanske d\u00e4rf\u00f6r man handlar dessa m\u00e4ngder av\ntoapapper som om man drev konferensanl\u00e4ggning.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r mycket information om coronaviruset och det kan\nibland vara sv\u00e5rt att sortera allt och ta in. Personligen tycker jag om att\nlyssna p\u00e5 Agnes Wold som \u00e4r \u00f6verl\u00e4kare och professor och har gedigen kunskap i\nb\u00e5de bakteriologi och immunologi. Hon f\u00f6rklarar att en person som \u00e4r infekterad\nandas ut sm\u00e5 droppar som inneh\u00e5ller virus. Viruset sprids genom hosta och\nnysning men ocks\u00e5 genom tal och skratt. N\u00e4r virusdropparna kommer ut i luften\nkapslas de in och blir till droppk\u00e4rnor. N\u00e4r man andas in droppk\u00e4rnorna, kan de\nhamna l\u00e5ngt ner i luftv\u00e4garna och infektera cellerna d\u00e4r. Men man kan undvika\natt andas in droppk\u00e4rnor genom att h\u00e5lla avst\u00e5nd! G\u00e4rna en meter eller tv\u00e5. D\u00e5\nfaller droppk\u00e4rnorna till marken ist\u00e4llet. Agnes s\u00e4ger ocks\u00e5 att man ska andas\ngenom n\u00e4san. N\u00e4san \u00e4r n\u00e4mligen bra p\u00e5 att plocka upp partiklar och droppar fr\u00e5n\nluften och rensa den, innan luften f\u00e5r \u00e5ka vidare ner i lungorna. Alla\ndroppk\u00e4rnor landar inte p\u00e5 marken utan hamnar p\u00e5 olika ytor ist\u00e4llet, t.ex.\ntrappr\u00e4cken, kundvagnar och d\u00f6rrhandtag. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att tv\u00e4tta\nh\u00e4nderna noga n\u00e4r man varit ute. Enligt Agnes Wold skulle vi kunna bek\u00e4mpa\nsmittspridningen genom att h\u00e5lla oss p\u00e5 socialt avst\u00e5nd med 1 till 2 meter fr\u00e5n\nvarandra i 2 veckors tid. T\u00e4nkv\u00e4rt tycker jag, men f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r l\u00e4ttare\nsagt \u00e4n gjort inte minst f\u00f6r alla som jobbar inom v\u00e5rd, omsorg och alla
\nt\u00e4nkbara serviceyrken, men f\u00f6r oss som bor i glesbygd \u00e4r detta inte s\u00e4rskilt\nsv\u00e5rt att f\u00f6lja. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk att nu har det \u00e4ntligen v\u00e4nt, h\u00e4romdagen var det\nv\u00e5rdagsj\u00e4mning och nu \u00e4r dagen l\u00e4ngre \u00e4n natten. V\u00e5ren har verkligen anl\u00e4nt och\nv\u00e5rblommorna lyser upp rabatter, gr\u00e4smattor och skogsgl\u00e4ntor. Inte minst\ntussilagon har redan kommit. Namnet kommer fr\u00e5n latin; Tussil\u00e1go f\u00e1rfara och\nbetyder \u201djag f\u00f6rdriver hosta.\u201d<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rr i tiden kunde man g\u00e5 ut och leta reda p\u00e5 tussilagons\nstora gr\u00f6na blad och l\u00e5ta de torka i solen. Sen lade man bladen p\u00e5 gl\u00f6dande\nkol. D\u00e5 b\u00f6rjade det att ryka f\u00f6rf\u00e4rligt och den r\u00f6ken ans\u00e5gs vara nyttig. Den\nsjuke fick andas in r\u00f6ker genom en tratt och efter ett tag blev den sjuke\nb\u00e4ttre. Blomman kallas ocks\u00e5 f\u00f6r h\u00e4sthov och man tror att namnet kommer sig av\n\u201dhosth\u00e4va\u201d, allts\u00e5 n\u00e5got som tar bort hosta. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det \u00e4r v\u00e5r kommer ju ocks\u00e5 olika insekter fram ur sin\nvinters\u00f6mn. Bland annat spindlarna och en av alla sorter heter Tegenaria domestica<\/em> p\u00e5 latin och \u00e4r en\nhusspindel. Den bor g\u00e4rna inomhus, d\u00e4r den v\u00e4ver sitt n\u00e4t av klibbiga tr\u00e5dar i\nn\u00e5gon vr\u00e5. Den ser d\u00e5ligt och m\u00e5ste lita till sin k\u00e4nsel. N\u00e4r n\u00e5got kryp\nfastnar i n\u00e4tet, darrar tr\u00e5den till. Det k\u00e4nner spindeln och rusar fram och\ns\u00e4tter sina giftk\u00e4kar i bytet. <\/p>\n\n\n\n

Det finns en gammal s\u00e4gen som heter Lyckospindeln<\/strong> och den l\u00e5ter s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Maria, Josef och Jesusbarnen var p\u00e5 flykt undan kung\nHerodes h\u00f6ll de n\u00e4stan p\u00e5 att bli uppt\u00e4ckta. De kunde h\u00f6ra hovslagen fr\u00e5n\nknektarnas h\u00e4star l\u00e5ngt borta och f\u00f6rstod att de m\u00e5ste hitta ett g\u00f6mst\u00e4lle. De\nfick syn p\u00e5 en grotta och kr\u00f6p in i den. F\u00f6r att lura Herodes knektar bad Maria\nen spindel att v\u00e4va sitt n\u00e4t framf\u00f6r ing\u00e5ngen. Sen satt de d\u00e4r alldeles stilla\noch tysta och v\u00e4ntade. N\u00e4r knektarna kom fram till grottan och s\u00e5g\nspindeln\u00e4tet, tyckte de att det inte var n\u00e5gon id\u00e9 att leta d\u00e4rinne. De\nfortsatte jakten.<\/p>\n\n\n\n

Maria, Josef och Jesusbarnet kunde andas ut. Som tack f\u00f6r\nhj\u00e4lpen v\u00e4lsignade Maria spindeln. I alla tider h\u00e4danefter skulle spindeln vara\nv\u00e4lkommen hos m\u00e4nniskorna och bringa dem lycka.<\/p>\n\n\n\n

Jag gillar dagens\nrubrik, \u201ds\u00e5 g\u00f6r du om det skiter sig\u201d eftersom den har lite olika tolkningar. Hamstring\nav toapapper kan bero p\u00e5 att alternativen inte \u00e4r s\u00e5 lockande. Att h\u00e5lla\nsocialt avst\u00e5nd och ha rena h\u00e4nder kan bidra till att bek\u00e4mpa smittspridning av\ncoronavirus, vi har alla ett eget ansvar. Om hostmedicinen \u00e4r slut p\u00e5 apoteket\nkan det vara bra att k\u00e4nna till vad man kan g\u00f6ra med tussilagons blad. Skulle\ndu hitta en spindel i n\u00e5gon vr\u00e5, st\u00e4da inte bort den utan l\u00e5t den vara, den\nbringar lycka!<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tack f\u00f6r att du l\u00e4ste min blogg. Jag \u00f6nskar er en fortsatt h\u00e4rlig v\u00e5r!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rubriken har jag tagit ur Svenska Dagbladet den 22 mars fr\u00e5n en kr\u00f6nika som Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, hade skrivit och som handlade om toalettpapper. Dick Harrison skriver att det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande att folk hamstrar toapapper, inte minst med tanke […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-590","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ovrigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/590","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=590"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/590\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":592,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/590\/revisions\/592"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=590"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=590"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=590"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}