{"id":244,"date":"2015-04-28T08:55:09","date_gmt":"2015-04-28T07:55:09","guid":{"rendered":"http:\/\/admetam.se\/?p=244"},"modified":"2015-05-08T00:14:58","modified_gmt":"2015-05-07T23:14:58","slug":"en-sannsaga-fran-gamla-tider-i-smaland","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/admetam.se\/?p=244","title":{"rendered":"En sannsaga fr\u00e5n gamla tider i Sm\u00e5land"},"content":{"rendered":"

K\u00e4ra lilla Figgelina, tiden g\u00e5r och du blir s\u00f6tare f\u00f6r varje foto som jag f\u00e5r. Nu ler och skrattar du och det verkar som du har det riktigt bra och trivs med livet. Du \u00e4r nu 9 veckor och jag fick veta att du v\u00e4ger 6 kg. Du \u00e4r en riktig praktbaby! Klart att du \u00e4r. N\u00e4r jag pratar om dig s\u00e5 s\u00e4ger jag att du \u00e4r v\u00e4rldens \u00e5ttonde underverk.<\/p>\n

V\u00e5ren har kommit p\u00e5 riktigt nu till Kalvsvik, b\u00e5de bj\u00f6rk och bokar har slagit ut. Det finns inget som \u00e4r s\u00e5 underbart vackert som den f\u00f6rsta v\u00e5rgr\u00f6na skira f\u00e4rgen p\u00e5 de nyutslagna l\u00f6ven. Jan har satt potatis som kommer bli klart till midsommar. N\u00e4r du kommer och h\u00e4lsar p\u00e5, d\u00e5 har du nog b\u00f6rjat \u00e4ta potatismos, tror jag. Du kommer att gilla v\u00e5ra Sm\u00e5landspotatisar, det \u00e4r jag s\u00e4ker p\u00e5.<\/p>\n

Nu \u00e4r det dags f\u00f6r en ber\u00e4ttelse och denna g\u00e5ngen kommer den fr\u00e5n Sm\u00e5land och det s\u00e4gs att den \u00e4r alldeles sann!<\/p>\n

\"IMG_5016\"<\/a><\/p>\n

BORTBYTINGEN\u00a0<\/strong><\/p>\n

Figgelina, du och jag har olika efternamn. Jag heter Hylt\u00e9n-Cavallius i efternamn, d\u00e4rf\u00f6r att jag \u00e4r gift med din styv-farfar Jan Hylt\u00e9n-Cavallius. Nu t\u00e4nker jag ber\u00e4tta f\u00f6r dig hur det kommer sig att namnet Cavallius kom in sl\u00e4kten. Det var n\u00e4mligen tack vare en mycket klurig kvinna. Det h\u00e4r h\u00e4nde p\u00e5 1600-talet, p\u00e5 den gamla g\u00e5rden H\u00e5ldala, som l\u00e5g i V\u00e4stra Tors\u00e5s, n\u00e5gra mil fr\u00e5n Kalvsvik. Idag finns det inte n\u00e5got som p\u00e5minner om g\u00e5rden kvar, men man har rest en stor h\u00f6g sten p\u00e5 en plats d\u00e4r man tror att g\u00e5rden fanns.<\/p>\n

\u201dBr\u00e4nn\u00e5ldern\u201d, s\u00e5 kallades den f\u00f6rsta tids\u00e5ldern i Sverige. Anledningen till namnet var att d\u00e5 skulle man br\u00e4nna alla d\u00f6da och resa bautastenar efter dem. <\/em><\/p>\n

\u00c4nda sedan den tiden, har det varit sed och religionsbruk i den sm\u00e5l\u00e4ndska skogsbygden, att n\u00e4r barn f\u00f6ds och s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r \u201dhedet\u201d, det betyder od\u00f6pt, m\u00e5ste elden brinna p\u00e5 spisen, dag och natt, annars kan barnet, bytas bort av trollen eller andra varelser, mot en vanskaplig unge, som d\u00e5 f\u00e5r namnet \u201cbyting\u201d eller \u201dbortbyting.\u201d<\/p>\n

Vid den h\u00e4r tiden p\u00e5 1600-talet bodde det ett ungt par, Olof och Anna, p\u00e5 g\u00e5rden H\u00e5ldala. Det h\u00e4nde sig s\u00e5 att n\u00e4r Anna skulle f\u00f6da sitt f\u00f6rsta barn, s\u00e5 var Olof inte hemma. Anna f\u00f6dde ett vackert litet gossebarn och la honom i en gungvagga som h\u00e4ngde i en svigtst\u00e5ng fr\u00e5n sparrtaket, n\u00e4ra spisen. Sen lade sig Anna i en s\u00e4ng i rummet. Hon var mycket tr\u00f6tt och somnade med en g\u00e5ng.<\/p>\n

Men ve och fasa. Om natten skedde en s\u00e5dan olycka att elden r\u00e5kade slockna i den \u00f6ppna spisen.<\/p>\n

Pl\u00f6tsligt vaknade Anna till och kunde se, d\u00e4r hon l\u00e5g i s\u00e4ngen, hur en skepnad med en vanskaplig unge p\u00e5 armen kom in i stugan och n\u00e4rmade sig det od\u00f6pta barnet i gungvaggan. Nu blev hon f\u00f6rf\u00e4rad, f\u00f6r elden hade slocknat och hon kunde d\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att detta m\u00e5tte vara Sj\u00f6frun, som stigit upp ur sj\u00f6n Linnen, f\u00f6r att bortbyta hennes barn.<\/p>\n

Anna gjorde s\u00e5 korstecken \u00f6ver gungvaggan med en b\u00f6n till Gud och ett l\u00f6fte, att om hon fick beh\u00e5lla sin son, s\u00e5 skulle han en g\u00e5ng l\u00e4sa till pr\u00e4st och \u00e4gna sig \u00e5t kyrkans tj\u00e4nst. Kan du t\u00e4nka dig Figgelina, Anna blev b\u00f6nh\u00f6rd. Sj\u00f6frun f\u00f6rsvann som en dimma och Anna fick beh\u00e5lla sitt barn.<\/p>\n

Gossebarnet, d\u00f6ptes till Magnus Olaui, men kallades alltid f\u00f6r M\u00e5ns. Han v\u00e4xte upp p\u00e5 H\u00e5ldala och tyckte att det mesta var sp\u00e4nnande och roligt och var mest utomhus hela dagarna. F\u00f6r en pojke, som bodde p\u00e5 landet, fanns det alltid n\u00e5got att g\u00f6ra. Men Anna gl\u00f6mde aldrig sitt l\u00f6fte, som hon hade givit i st\u00f6rsta n\u00f6d. N\u00e4r M\u00e5ns var 10 \u00e5r, skickades han till Wexio skola, som l\u00e5g i nuvarande Linn\u00e9parken. I b\u00f6rjan trivdes han inte alls, han ville mycket hellre vara p\u00e5 H\u00e5ldala och leka. N\u00e4r han hade varit riktigt ouppm\u00e4rksam fick han g\u00e5 och l\u00e4gga sig med en risbastu ist\u00e4llet f\u00f6r middag och det h\u00e4nde mer \u00e4n en g\u00e5ng f\u00f6r stackars M\u00e5ns.<\/p>\n

Men han klarade skolan till slut och flyttade ner till Lund d\u00e4r han b\u00f6rjade l\u00e4sa till pr\u00e4st. Som brukligt var n\u00e4r man l\u00e4ste till pr\u00e4st, \u00e4ndrade man sitt namn. Man latiniserade det, f\u00f6r att visa att man l\u00e4ste just latin.<\/p>\n

M\u00e5ns, tog helt enkelt sl\u00e4ktg\u00e5rdens namn, H\u00c5LDALA och \u00f6versatte det; H\u00e5l betyder cava<\/em> p\u00e5 latin och cave p\u00e5 engelska. Dala heter vallis<\/em> p\u00e5 latin och valley p\u00e5 engelska! D\u00e4rtill lade han \u00e4ndelsen, – ius<\/em> , som betyder kommen ifr\u00e5n. S\u00e5 var namnet klart. Cavallius betyder helt enkelt, kommen fr\u00e5n H\u00e5ldala. Han blev slutligen en l\u00e4rd man i kyrkans tj\u00e4nst. Han kallades allm\u00e4nt f\u00f6r M\u00e4ster M\u00e5ns och blev bl.a. hovpredikant p\u00e5 Bergkvara slott och han var ocks\u00e5 en tid rektor vid Wexio skola.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga andra ber\u00e4ttelser om ”bortbytingar”, men just denna \u00e4r skriven av en sl\u00e4kting till oss och nedtecknad i en skrift som heter Minnen fr\u00e5n Sunnanvik.<\/p>\n

Jag \u00f6nskar er alla l\u00e4sare av min blogg en riktigt trevlig Valborgshelg! Och till dig – Figgelina kommer massor med pussar och kramar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

K\u00e4ra lilla Figgelina, tiden g\u00e5r och du blir s\u00f6tare f\u00f6r varje foto som jag f\u00e5r. Nu ler och skrattar du och det verkar som du har det riktigt bra och trivs med livet. Du \u00e4r nu 9 veckor och jag fick veta att du […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-244","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ovrigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=244"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":258,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions\/258"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}