{"id":146,"date":"2014-11-25T23:17:28","date_gmt":"2014-11-25T22:17:28","guid":{"rendered":"http:\/\/admetam.se\/?p=146"},"modified":"2014-11-25T23:17:28","modified_gmt":"2014-11-25T22:17:28","slug":"solkungen-har-atervant-atminstone-idag-i-vaxjo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/admetam.se\/?p=146","title":{"rendered":"Solkungen har \u00e5terv\u00e4nt, \u00e5tminstone idag i V\u00e4xj\u00f6!"},"content":{"rendered":"

Enligt en romsk folksaga var det s\u00e5 att Molnkungen och Solkungen levde i allra st\u00f6rsta v\u00e4nskap p\u00e5 himlavalvet. Det var lyckliga tider d\u00e5. N\u00e4r Solkungen \u00e5terv\u00e4nde efter sitt l\u00e5nga arbete under dagen, befallde Molnkungen sin tj\u00e4nare, regnet, att vattna jorden. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4nde det aldrig att solen sken, n\u00e4r m\u00e4nniskorna bad om regn eller att det regnade n\u00e4r de bad om sol.<\/p>\n

Men en kv\u00e4ll n\u00e4r Solkungen m\u00f6tte Molnkungen, bad han Molnkungen att inte skicka iv\u00e4g regnet. ”Jag har jobbat s\u00e5 h\u00e5rt i ett land d\u00e4r det regnat s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4ckligt, att hade jag inte lyckats torka upp jorden d\u00e4r, skulle de stackars m\u00e4nniskorna f\u00e5 missv\u00e4xt.”<\/p>\n

Molnkungen: ”Det bryr jag mig inte om, jag vill att det ska regna i det landet nio veckor utan uppeh\u00e5ll.”<\/p>\n

Solkungen:”Men varf\u00f6r vill du g\u00f6ra detta mot de stackars m\u00e4nniskorna som bor d\u00e4r?”<\/p>\n

Molnkungen: ”Jo i det landet regerar en kung som har en vacker dotter som jag vill vill gifta mig med. Men kungen har avvisat mig. En molnkung \u00e4r inte fin nog att gifta sig med hans dotter. Men nu ska jag visa honom vem jag \u00e4r! Jag tar alla mina tj\u00e4nare med mig: regnet, vinden, blixten och \u00e5skan, haglet och sn\u00f6n. Jag sl\u00e4pper dem alla l\u00f6sa p\u00e5 en g\u00e5ng, s\u00e5 att de kan rasa ut av hj\u00e4rtats lust.”<\/p>\n

”Men det stackars folket har v\u00e4l inte gjort dig n\u00e5got. Bara f\u00f6r att deras kung har f\u00f6rol\u00e4mpat dig ska v\u00e4l inte straffa dem!” sa Solkungen.<\/p>\n

”Vem kan f\u00f6rbjuda mig?” sa Molnkungen.”Det kan jag” sa Solkungen. Han skakade av sig tr\u00f6ttheten, \u00e5terv\u00e4nde till landet som han just kommit ifr\u00e5n och n\u00e4r Molnkungen och hans tj\u00e4nare kom dit, sken solen s\u00e5 hett att de med knapp n\u00f6d klarade sig fr\u00e5n eldd\u00f6den.<\/p>\n

Molnkungen blev ursinnig och visste inte hur han skulle oskadligg\u00f6ra Solkungen. D\u00e5 ber\u00e4ttade vinden att n\u00e4r Solkungen flyger ut i v\u00e4rlden tidigt varje morgon \u00e4r han ett litet barn, vid middagstid \u00e4r han en man och p\u00e5 kv\u00e4llen kommer han tillbaka som en kraftl\u00f6s gubbe f\u00f6r att sova ut i sin moders kn\u00e4. Och f\u00e5r han inte sova d\u00e4r, f\u00f6rblir han en gubbe utan kraft.<\/p>\n

Molnkungen f\u00f6rstod att den enda l\u00f6sningen var att tillf\u00e5ngata Solkungens mor. Han f\u00f6rvandlade sig till en vacker gr\u00e5 h\u00e4st och begav sig till Solkungens bostad. Modern satt utanf\u00f6r huset och Molnkungen sa att han var vindh\u00e4sten, som blivit skickad av hennes son, som bad henne att komma s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. ”Din son \u00e4r i ett \u00f6versv\u00e4mmat land och han orkar inte \u00a0torka upp allt vattnet. Han beh\u00f6ver sova i ditt kn\u00e4 i en timme f\u00f6r att samla nya krafter.”<\/p>\n

Modern anade inte or\u00e5d utan satte sig upp p\u00e5 vindh\u00e4sten f\u00f6r att skynda sig till sin son. Men vindh\u00e4sten f\u00f6rde henne till en grotta d\u00e4r han l\u00e5ste in henne. N\u00e4r Solkungen kom hem p\u00e5 kv\u00e4llen, tr\u00f6tt som en gammal gubbe, kunde han inte hitta sin mor. Han blev svagare och svagare eftersom han inte kunde sova i hennes kn\u00e4 och d\u00e4rf\u00f6r orkade han inte flyga ut n\u00e4sta morgon.Nu sken inte solen l\u00e4ngre, m\u00f6rker h\u00e4rskade \u00f6verallt och Molnkungen kunde ost\u00f6rt husera med alla sina tj\u00e4nare.<\/p>\n

Men modern lyckades till sist ta sig ut ur grottan och kom hem till sin son, som \u00e4ntligen fick sova i hennes kn\u00e4. Med friska krafter fl\u00f6g Solkungen ut i v\u00e4rlden och jagade bort Molnkungen. Men sedan den tiden, enligt folksagan, \u00a0har all v\u00e4nskap upph\u00f6rt mellan Molnkungen och Solkungen.<\/p>\n

Och vi som bor i V\u00e4xj\u00f6 har f\u00f6rst\u00e5tt att den ov\u00e4nskapen r\u00e5der \u00e4nnu, \u00e4ven om vi idag hade bes\u00f6k av Solkungen ett par timmar. L\u00e5t oss h\u00e5lla tummarna att de \u00a0snart blir v\u00e4nner igen.<\/p>\n

Boken heter ”Sagor fr\u00e5n hela v\u00e4rlden”, utgiven av Klassikerf\u00f6rlaget och den har jag k\u00f6pt p\u00e5 Kupan i V\u00e4xj\u00f6, d\u00e4r jag brukar fynda b\u00e5de det ena och det andra.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut n\u00e4r solen sken i skogen utanf\u00f6r V\u00e4xj\u00f6 idag. Hej svejs!<\/p>\n

\"2014-11-25<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Enligt en romsk folksaga var det s\u00e5 att Molnkungen och Solkungen levde i allra st\u00f6rsta v\u00e4nskap p\u00e5 himlavalvet. Det var lyckliga tider d\u00e5. N\u00e4r Solkungen \u00e5terv\u00e4nde efter sitt l\u00e5nga arbete under dagen, befallde Molnkungen sin tj\u00e4nare, regnet, att vattna jorden. D\u00e4rf\u00f6r h\u00e4nde det aldrig […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-146","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ovrigt"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=146"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":149,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/146\/revisions\/149"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=146"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=146"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/admetam.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=146"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}